Skriver kvinnor sämre texter?

Rön, historier och forskningsresultat. Alla tycks de förändras på internet likt visk-leken, speciellt på bloggar och i sociala medier. Gärna till något som passar ens egna tankar och idéer. Jag vill mana till försiktighet. Trovärdighet är oerhört viktigt om man vill bli tagen på allvar och att inte falla för det förföriska i att snabbt dela någonting eller blogga om det utan att kontrollera vissa grundfakta.

De senaste dygnen har det skrivits om könsroller och språk på ett antal bloggar, t.ex här och här. Huvudtesen är att om man känner till könet på en textförfattare så tenderar man att uppfatta den kvinnliga författaren som mindre kompetent, oavsett om man som läsare är man eller kvinna.

Det lät intressant tyckte jag, och ville veta lite mer. Som naturvetare är detta för mig ett ganska okänt forskningsområde någonstans i gränslandet mellan genusvetenskap, språkteori och sociologi (gissningsvis). Jag började med att försöka hitta dessa studier man nämner i texterna. Det visade sig inte vara helt enkelt. I skrivande stund är jag fortfarande osäker på om jag förstått vad som är vad. Jag ville titta närmare på en av källorna som ofta återkommer, Einarsson, Jan (1979), Två roller söker sina egenskaper. En pilotstudie I: Könsroller i språk 3, FUMS rapport nr 75. Uppsala. Sammanfattningen hittade jag först här i en rapport från Högskoleverket, som jag nu citerar ifrån:

"Allra tydligast framgår våra fördomar i Jan Einarssons experiment med en autentisk text, som användes i två versioner. I den ena fingerades avsändaren vara en byrådirektör Ingvor Lind, i den andra Ingvar Lind. Stora grupper av läsare fick bedöma egenskaper hos författaren till den ena eller den andra versionen. Det visade sig att Ingvar ansågs mer trovärdig och intelligent och Ingvor mer mänsklig , trots att det rörde sig om samma text (Einarsson & Hultman1984: 34, 35). Här hjälper oss språket att avslöja hur fast biologiskt kön kopplas till stereotypa idéer om kvinnlighet och manlighet. "

1984? Jag trodde det var 1979 men det kanske är två studier? En annan blogg skriver nämligen följande, men nu är efternamnet Lundborg:

"Texten de använde 1984, för att se hur vi tänker, undertecknades med Ingvar Lundborg respektive Ingvor Lundborg. En bokstavs skillnad.
Resultatet visade att:
• Ingvars text ansågs vara genomtänkt, välskriven och övertygande.
• Ingvors rörig, oklar - och svårt att förstå vad hon egentligen ville ha sagt.
• Även kvinnor uppfattar Ingvors texter som sämre.
Liknande undersökningar, med andra namn har upprepats, vid flera tillfällen och med liknande resultat. Både i Sverige och utomlands."

Det är svårt att få grepp om vilka studier som faktiskt är gjorda. Efter lite efterforskande fann jag att Einarsson&Hultman 1984 gav ut boken "Godmorgon pojkar och flickor..." och den finns som pdf här. Där hänvisas dock bara till studien från 1979 med efternamnet Lind. Detta är förmodligen samma studie som åsyftas i rapporten från Högskoleverket och bloggen ovan. Jag har inte lyckats hitta något som tyder på att det skulle finnas en annan liknande studie. 

Lite kort om studien från 1979 av det som går att få fram i "Godmorgon...". 37 svensklärarstudenter svarade på en enkät efter att ha läst en text "skriven" av Ingvar eller Ingvor Lind (man får här anta att dessa studenter är det Högskoleverket kallar för "stora grupper av läsare" i citatet ovan). De blev tilldelade samma text men hälften i gruppen fick texten undertecknad Ingvar och den andra hälften av Ingvor. Man ska placera ett antal adjektiv på en graderad skala som beskriver textförfattaren bäst. Medelvärdet från enkäten presenteras sedan i tabell (för fullständig tabell se sid 33 här):

                    Ingvar    Ingvor

Trovärdig         4,7     3,4 

Nonchalant       2,5     2,5

Mänsklig           2,7    3,3

Kompetent        3,9    3,3

Tyvärr är detta den enda typ av statistik vi får ta del av. Nu var kanske 70-talet ingen guldålder för genomtänkt statistik i vare sig humaniora eller naturvetenskap, lika lite som samhället då var fantastiskt jämställt. Men just dessa är två bra anledningar att vara försiktig med att dra för stora paralleller till Sverige nu som då. Denna källa återkommer gång på gång och beskrivs stundom som banbrytande. Det är en förhållandevis liten grupp man tittade på som inte på något vis med nödvändighet kan antas representera en population. Hur stor spridningen är (och eventuella signifikanta skillnader) framgår ej. Av detta kan man inte dra några vidare slutsatser alls faktiskt.

Vilka studier har egentligen gjorts i Sverige och när? Finns det en mystisk stor studie från 1984 någonstans eller är denna de facto samma studie som den publicerade pilotstudien från 1979? Stor förvirring råder troligtvis med en hel del korsreferenser hit och dit. Om det bara är 1979-studien som gjorts, hur man kan då med välbehållet samvete basera sitt resonemang på en sådan studie? Och det verkar som om studien blivit till sanning, inte minst som dystra samtidskommentarer i bloggar, böcker och andra sammanhang där genus är på agendan. T.o.m. Högskoleverket verkar inte ha läst ursprungsartikeln vilket blir tydligt då de refererar fel och trycker på studiens tyngd eftersom grupperna var så stora.

Det finns även en amerikansk studie som nämns i samband med 1979-studien. Jag kommer tyvärr inte åt den så jag kan inte kommentera den. Slutsatsen i artikelns abstract ger mig dock inga stora förhoppningar:

"The predicted male chauvinistic effect was observed, and the effect was somewhat more pronounced for female receivers than for male receivers."

Jag finner sammanfattningsvis väldigt svaga bevis för att det skulle vara ett systematiskt genomgående problem för kvinnliga författare att idag bli tagna på allvar. Endast EN av källorna granskade jag här, och det får mig att stilla undra hur den övriga forskningen står sig som belyser genus. Förhoppningsvis har det gjorts studier på andra håll som är bättre och mer strukturerade.

Man ska vara försiktig med att förvränga fakta och inte maskera åsikter och fabler som forskningsresultat. Det skadar mer än gör nytta. Skriver kvinnor sämre texter? Kanske, men jag är inte övertygad.